Bakslag är något som alltid finns men aldrig något jag räknar med. Trodde mig för fan vara frisk i januari, och hur rätt hade jag då? Nä, just precis. Ångesten sitter i hela magen och jag kan inte andas.
Sjukskriven imorgon också. Lärarna står bredvid och drar sig i håret av frustration över min frånvaro och säger till mig att jag inte kommer klara det här, att jag kommer misslyckas, de säger åt mig att byta linje, de säger åt mig att jag inte klarar av natur längre. Jag är en av de bästa eleverna i klassen. De ska fan inte lägga sig huruvida jag klarar skiten eller inte, FÖR DET GÖR JAG.
Fan. Tvätten. Dags att klistra på ett leende och komma ihåg att kavla ner ärmarna på tjocktröjan så att jag ser ut att må bra. För det är väl det enda jag kan göra åt saken?
/lina